Efter en presentation/kärleksförklaring av Niclas Wikström tog Caroline Johansson Kuhmunen micken.Stjärnkavalkad på Norrmalmia
PITEÅ(NT) Det finns ett folk löd banderollen när Piteå Kommun delade ut sitt tionde kulturpris i fredags. Ca 750 personer fick se kulturveteranen Lasse Eriksson och tillsammans med musikal-artisten Caroline Johansson Kuhmunen ta emot sina pris uppbackat med stjärnuppvisning av festivalproprtioner.
Att få lyssna på Anna-Lotta Larsson, Andreas Mattson(Popsicle), Bo Sundström(Bo Kaspers Orkester), Nikolai Dunger och inte minst Marianne Hellgren Staykov på en och samma kväll hör inte till vanligheten. Anledningen att dessa artister samlats under samma tak är den gemensamma äran att blivit tilldelad Piteås Kulturpris under de senaste tio åren. Att inte Liza Marklund inte var på plats var det första som konferenciererna tillika lustigkurrarna Åsa Persson och Niclas Wikström uppmärksammade. Träffsäker sarkasm inleder vårens största kulturevenemang, och ingen nåd på "Gömda"-affären visas.
Men det är trots allt musiken som får stå i fokus, och först ut på scenen kliver Marianne Hellgren Staykov, för kvällen utstyrd i Piteå-dräkten, och inleder Det finns ett folk med en samisk ljudupplevelse. Men sedan händer Piteås egen glittter-drottning Anna-Lotta Larsson. En trollbindande cover på Leonard Cohens "Hallelujah", med en svensk översättning av Mats Klingström ekar ut över Norrmalmia-hallen. Ett genialiskt sångval, och att höra Anna Lotta Larsson sedan prata på pitmål värmde nog mer än en Pitebo.
Även om Nikolai Dungers inledningslåt snällast kunde beskrivas som "skakig", kom rösten igång och man bjöds på en ballad i renaste Jeff Buckley-anda. När Caroline Johansson Kuhmunen fått sitt kulturstipendium, och fått en kärleksförklaring i form av poesi från Niclas Wikström, framförde hon Coldplays "Fix You". Andreas "Popsicle" Mattsons pompiga pop-sånger värmde sen upp publiken till det som kom att bli den mäktigaste upplevelsen under hela kvällen.
Att Piteå Kulturpris 10-årsjubileum varit en upplevelse publiken uppskattat blir påtaglig när Bo Sundström manar till allsång. Efter några trevande "vi bygger en ny skön värld," som ökar i ljudstyrka varje gång, och till slut tystnar instrumenten, och ingenting hörs, förutom en samstämd kör. Hela Norrmalmia sjunger med, och det är inte utangåshud på armarna man sjunger med. Bo Sundström kan sin publik.
Att få lyssna på Anna-Lotta Larsson, Andreas Mattson(Popsicle), Bo Sundström(Bo Kaspers Orkester), Nikolai Dunger och inte minst Marianne Hellgren Staykov på en och samma kväll hör inte till vanligheten. Anledningen att dessa artister samlats under samma tak är den gemensamma äran att blivit tilldelad Piteås Kulturpris under de senaste tio åren. Att inte Liza Marklund inte var på plats var det första som konferenciererna tillika lustigkurrarna Åsa Persson och Niclas Wikström uppmärksammade. Träffsäker sarkasm inleder vårens största kulturevenemang, och ingen nåd på "Gömda"-affären visas.
Men det är trots allt musiken som får stå i fokus, och först ut på scenen kliver Marianne Hellgren Staykov, för kvällen utstyrd i Piteå-dräkten, och inleder Det finns ett folk med en samisk ljudupplevelse. Men sedan händer Piteås egen glittter-drottning Anna-Lotta Larsson. En trollbindande cover på Leonard Cohens "Hallelujah", med en svensk översättning av Mats Klingström ekar ut över Norrmalmia-hallen. Ett genialiskt sångval, och att höra Anna Lotta Larsson sedan prata på pitmål värmde nog mer än en Pitebo.
Även om Nikolai Dungers inledningslåt snällast kunde beskrivas som "skakig", kom rösten igång och man bjöds på en ballad i renaste Jeff Buckley-anda. När Caroline Johansson Kuhmunen fått sitt kulturstipendium, och fått en kärleksförklaring i form av poesi från Niclas Wikström, framförde hon Coldplays "Fix You". Andreas "Popsicle" Mattsons pompiga pop-sånger värmde sen upp publiken till det som kom att bli den mäktigaste upplevelsen under hela kvällen.
Att Piteå Kulturpris 10-årsjubileum varit en upplevelse publiken uppskattat blir påtaglig när Bo Sundström manar till allsång. Efter några trevande "vi bygger en ny skön värld," som ökar i ljudstyrka varje gång, och till slut tystnar instrumenten, och ingenting hörs, förutom en samstämd kör. Hela Norrmalmia sjunger med, och det är inte utangåshud på armarna man sjunger med. Bo Sundström kan sin publik.Text & Bild: Simon Berggren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar